Why Me - Part 15
Leksak efter leksak slängde han fram. Jag försökte mitt bästa och satte mig ner bredvid honom och började leka med det närmaste jag kunde hitta. Jag måste erkänna att det var rätt kul, ända tills pappa kom tillbaka.. Skulle han börja igen, och nu när William var här? Ja, det gjorde han. Han började tjata på om allt han redan hade sagt hundra gånger. Jag stod inte ut en sekund till. Jag reste mig upp och gick med bestämda steg ut från huset. Jag måste ha lite tyst tid för mig själv, så att jag bara kunde tänka. Mina fötter styrde mig ut mot den lilla parken, där jag i det blöta gräset satte mig ner.
Mina bara fötter lekte omkring i gräset framför mig och mitt huvud värkte. Tankar och funderingar flög omkring inom mig. Ja, juste! Jag ramlade, och sedan.. Nej jag kommer inte på något mer. Men det var en början. Jag kom i alla fall ihåg det. Jag kysste... Nej, jag kan inte ha kysst honom! Eller? Jo det gjorde jag. Jag, kysste självaste Harry Styles. Att bara tänka den tanken fick fram massor av känslor inom mig. Glada, förvirrade, arga, hysteriska och ledsna. Jag kysste Harry. Jag! Men vad hände sedan? Jag kände hur min näsa rynkade sig och hur konstiga miner dök upp på mitt ansikte. En trappa. Han tog upp mig för en trappa. Och sedan en dörr. Vi gick in i ett vitt rum. En säng. Jag började äntligen minnas. Tankarna om vad som hände i det rummet, och i den sängen äcklade mig. Fast ändå kände jag mig stolt och glad över det som hade hänt. Jag lämnade Harry. Ut ur huset. Mot framsidan, sedan mot baksidan. Jag följde vartenda steg jag hade tagit i mitt huvud. Jag tänkte tillbaka till alla händelser, alla steg och alla tankar från igår. Ett enormt staket. En grind. En skog, och en stig. Fiona. Lera. En påse...
Kvällen/natten efter festen...
Jag tog i mot påsen och drog i mig innehållet. En pirrande och konstig känsla for igenom mig. Starkt, sött, äckligt, surt men på något sätt gott. Fiona drog i sig sin påse och skrattade hysteriskt åt ingenting.
”The mudd is so lovely! I just want to roll around in it! Sa hon med en fniss mellan alla ord och lekte runt med sina händer i leran. Helt huxflux hade hon dragit av sig klänningen och låg och rullade omkring i den vattniga men ändå tjocka leran. Jag gav ifrån mig ett hysteriskt och konstigt skratt och slängde mig ner i leran bredvid henne. Som två galna grisar rullade vi runt i leran och sa saker som var helt onödiga och oförståeliga saker. Så småningom somnade vi.
Nutid...
Nej! Hade jag verkligen.. Först hade jag legat med Harry, och han visste inte ens vem jag var. Sedan hade jag dragit i mig två påsar.. Jag satte handen framför munnen och andades ut på den. Jag hade inte märkt det fören nu, men min andedräkt stank!
”FIONA! How could you!?” Jag vaknade av det gälla skriket. Vad hade hon nu gjort? Jag visste att hon och Annie hade dragit ut på fest igår, men mer visste jag inte. Men en sak jag verkligen inte förstår är att vi bara hade bott här i mindre än en vecka, och Fiona hade redan blivit ihop med en av skolans populäraste killar och fått lilla söta Annie att gå ut och festa. Man låg verkligen illa till om man blev vän med henne, det visste jag i alla fall. Hon hade blivit avstängd från fem skolor hemma i Mullingar.
Jag fastnade i massor av tankar om Annie. Hur fin hon hade varit igår, och hur kul jag faktiskt hade med henne även fast vi knappt gjorde något. De isblåa ögonen, leendet, håret, allt. Utan att riktigt tänka på det började jag släpa mig ner till nedervåningen där skriket kom ifrån. Jag fick en skymt av klockan som visade 11.34. Hade jag inte blivit väckt hade jag kunnat sova i minst två timmar till. Jag vek av in mot vardags rummet. På golvet, mitt i rummet, låg Fiona i endast underkläder och lera över hela kroppen. Jag äcklades över att min syster låg i underkläder på vardagsrumsgolvet. Nu kommer jag aldrig kunna tänka på annat när jag är här inne.. Mamma började skrika på Fiona och jag ville då verkligen inte stå här och lyssna på deras gräl. Jag lämnade rummet och gick tillbaka till sängen.
Då var kapitel 15 ute ;) Jag vet inte alls om kapitlet blev bra. Jag skrev på ett lite anorluna sätt, men jag hoppas att det blev bra och att det går att förstå. Observera att jag som sagt inte vet ett skit om det "äckliga mm" jag skriver, jag bara skrev från fantasin.
Awesome like allways !:*
Sååååå bra! :D <3
God, vill så gärna veta hur Harry får reda på vad som hänt och hur han reagerar... Gimme more! ;))
mer!
Sjukt braaa!:D
Sjukt bra!c:
Mer mer mer mer mer!!!!
Mer mer mer mer mer!!!!
Mer!:)
Så himla skitbra, asso jag vill ha meeeer!!!! :D ♥♥♥♥
sv.
Asso jag vill skriva, men jag tycker inte dom är så bra, och sen tycker jag det är så svårt att börja på en ny. Ja kommer nog göra det trots allt...asso jag veeet inte!!!!! D: ♥
Assa bra! :DDDDDD♥
Sjukt bra!!!! MER!!! :D
Skit bra, som vanligt! Längtar tills nästa! Längtar tills de kommer tillbaka till skolan, vill veta hur allt blir då ;))
Jag älskar kapitlet ja jag älskar hela fanficen gud så bra!!!
amazayyn :D
så bra!
gör du länkbyten? :)
SÅ HIMLA BRA, MERR!
meeeeeeeeeeer !!!!
Jag.Älskar.Den.Här.Novellen. Nuff Said!
bra