Why Me - Part 11
Jag drog upp mig mobil ur högra byxfickan och blev förvånad över vad klockan visade. 04.13. Jag fick då verkligen inte vara ute så här länge.
”I have to go!” sa jag och reste mig hastigt. Så dum som jag var frågade jag aldrig Fiona om hon ville gå med mig hem utan jag hjälpte henne upp och kysste henne hej då. Men jag var ju faktiskt inte världens tuffaste. Jag vågade helt enkelt inte. Mes!
Hur hamnade jag här? Vart är jag? Varför har jag så himla ont i huvudet? De och många andra tankar gick om och om i mitt huvud när jag med läpparna hårt tryckta mot Harry låg där i den enorma sängen med slöjande draperier runt om oss. Harry slängde av sig sin tröja mot dörren och lade sig brevid mig i väntan på att jag skulle dra av mig min klänning. Snabbt och effektivt drog jag av mig den tajta klänningen som satt som klistrad mot min kropp, och lade mig sedan över Harry. Vi trasslade oss runt i den enorma sängen som inte verkade ha en kant, med tanke på hur många gånger vi rullade runt. Harry ställde sig på knä över mig och knäppte upp skärpet han hade runt om sig. På bara något som kändes som en sekund hade han dragit av sig byxorna och vi låg nu tätt intill varandra i endast underkläder. Hur kunde detta hända? Jag kände hur hans händer letade sig till min bh-hylsa och trassligt försökte knäppa upp den. Behån åkte iväg mot dörren och Harrys händer letade sig mot mina bröst. Med hjälp av mina fötter krånglade jag av hans kalsonger, som strax därefter föll mot golvet. Jag kröp ur mina trosor och låg nu spritt språngande naken med kroppen tätt intill Harrys lika nakna kropp. Jag kände hur han sakta trängde in i mig. Av njutning fick jag ut ett litet stön. Det gick fortare och fortare. Himelskt. Himelskt är precis rätt ord. Jag hade aldrig legat med någon förut, men jag visste att det här nog kunde vara en utav de bästa gångerna någonsin. Vi rullade runt i sängen och ramlade med en duns ner på golvet. Men slutade, det gjorde vi inte.
Jag reste mig försiktigt upp och letade reda på klänningen. Så fort jag hade rest mig hörde jag hur Harry lågt började snarka. Med ett rätt så nöjt leende kollade jag mot Harry som låg mitt på golvet i ingenting och sov. Jag skrattade till och tog upp mina skor och smög ut ur rummet.
Sakta släpade jag mig ut från huset som nu stod helt tomt och tyst. Alla hade gått hem. Jag gick med vingliga steg mot den enorma grinden på framsidan. Med ett snabbt ryck försökte jag dra upp den, men hejdades direkt och höll nästan på att ramla bakåt av rycket. Hur skulle jag nu komma ut? I hopp om att det fanns en bakväg styrde mina steg mot baksidan. Gården var inramad av ett högt stängsel. En bit bort såg jag en grind som stod vid öppen. Jag sprang med skakiga steg mot den. Jag ville bara hem. Det var otroligt kallt och klockan var mycket. Jag puttade upp grinden och började gå mot stigen som befann sig i den lilla skogen bakom stängslet.
Det blev inte mycket.. jag vet :( Men det är sommar! ;)
Men försök att kommentera mycket! Och jag var riktigt nervös över detta kapitel , så hoppas det blev bra.
Let's say.. 10+ kommentarer! ;P
super bra! skriv kvinna!! :D<3
Like I said.. Du har en gåva! Skriv mera! Men visst det är ju sommarlov ;) osså händer det lite.. Ja duvet.. Känner mig lite som ett pervo när jag säger att det var skit bra.. :)
Guuuud så braaa!! <333
Jättebra!
jättebraa :)
As bra, mera :D
Asso Ella, det är ju skitbra det du skriver. Och jag vill bara ha mer!!! :) ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥ haha lika många hjärtan som på facebook! xD
Skiit bra, som vanligt!! längtar tills nästa :)
Galet bra!
Superbra älskar din blogg hoppas du skriver ett till kapitel till snart :-D <3
Skit bra!
skriv nuuuuuuuuuuuu xxxxxxxxx
mer, NUUUUUUUUUUUUUU
Jag är jätteglad att du är tillbaka! Tyckte att detta kapitel var bra, och jag gillar att din novell är lite annorlunda (asså att dom går i samma skola) längtar tills nästa kapitel :) <3
JA NU ÄR DU TILLBAKA MED DITT SKRIVANDE!
du gör mig glad c:
Den var as grym ! Längtar till nästa :)
MEEER !!!!