One Direction fanfictions

Förskräckt över vad som nyss hänt lät jag mina ben ta mig så långt bort som möjligt. Långt in i skogen. Längre upp på berget. In bland de stora träden. Så långt bort jag bara kunde. Men varför springer jag egentligen? Vad gömmer jag mig för? 

  Jag saktade ner och drog efter andan. Att springa upp i en tät skog är inte det lättaste. Jag gick in på en liten stig omgiven av slingrande träd. En mild bris slog upp mot mig och jag gick längre in. Framför mig såg jag ett stort hål. Och när jag säger stor menar jag verkligen det. Det var en stor lagun fylld av skimrande blå-grönt vatten. På andra sidan var det ett stort vattenfall som det konstant föll glitterskimrande vatten ifrån, som sedan med ett dån dunsade ner i den jättelika pölen. 

  Jag gick närmare kanten och kollade ner på vattnet. Det var säkert 15 meter ner till vattnet, och med tanke på att jag är riktigt höjdrädd så fick jag svindel av att kolla ner på det. 

Jag satte mig ner med benen dinglande över kanten och kollade rakt ut. Vad är det egentligen jag är rädd för? Jag slår vad om att jag verkligen kände den där gnistan när vi kysstes. Det kändes rätt, helt enkelt. Men han är min bästavän, vi kan inte vara ett par. Vänner ska inte hålla på så här. Fast det förstås, Quinn och Chad är ju ett par... Och de var också bara kompisar först... 

"Sluta! Sluta, sluta, sluta. Det kommer aldrig kunna bli något emellan dig och Mike. Ni är bara vänner. Inget mer." sa den onda lilla varelsen som jag inbillade mig att den bodde på min vänstra axel. "Jo det kan det visst. Du kände ju själv gnistorna när ni kysstes. Tappa aldrig hoppet, Rose." det var den andra lilla varelsen som bodde på min högra axel. Ja, jag har kollat mycket på filmer och inbillar mig att det bor en ängel och en djävul på mina axlar som ger mig tips. Men det är bara jag. Jag är lite annorlunda. 

  Jag satt och funderade på allt och ingenting när någon plötsligt hoppade upp bredvid mig. Först blev jag vättskrämd, men sen såg jag att det bara var Hope. Hon satte sig bredvid mig med kroppen vänd mot mig. Hon la huvudet åt sidan och satte sig med benen i kors. 

- What are you doing here? frågade hon. Jag vände mig mot henne och suckade.

- I ran away, sa jag. Det var ju sant.

- From what? frågade hon undrande och rynkade ihop ögonbrynen.

- From Mike and Chad.

- What did they do now?!

- Nothing...

- Then, why did you run away?

Jag tvekade lite på om jag skulle berätta vad som hade hänt. Tja, hon kommer ju ändå få reda på det förr eller senare, så varför inte berätta det på en gång.

  Med en suck kollade jag ner i mitt knä där mina fingrar lekte runt med varandra. Det är bara att berätta.

- Because I kissed Mike, mumlade jag.

- What?! Did you kiss Mike?! skrek hon förvånat.

- Yes... 

- Why?

- It's a long story.

- Tell me.

Jag suckade lätt. Hon är verkligen envis. Men jag berättar. Hon är ju ändå en utav mina bästa vänner.

  Jag drog efter andan och berättade allting som hade hänt det senaste dygnet. Alltifrån att vi kysstes på stranden och att jag somnade i hans famn, till att Chad kom på oss i tältet.

  Hon pustade halvt ut efter min lilla historia och kollade mig i ögonen.

- Wow... So, do you like him? frågade hon.

- I don't know.. I felt sparks, but I don't know... Maybe.. svarade jag tveksamt.

- You're blushing. I think you like him, sa hon med ett brett leende. 

Jag kände med handen på mina kinder. De var alldeles varma och säkert lika röda som ett körsbär. Jag flinade blygsamt och kollade ut mot vattnet igen. Trots min höjdskräck så har jag verkligen lust att bara hoppa rakt ut och ner i vattnet. 

- Wanna go for a swim? frågade Hope, precis som om hon hade läst mina tankar.

- Yeah, I'd love to! svarade jag glatt. But I have my swimsuit in my bag...

- Let's go then! 

- But... Mike... and Chad...

- No buts, you can't hide here the rest of the week!

Jag följde lydigt efter Hope tillbaka till lägret och smet bort till mitt tält medan hon gick åt ett annat håll. I hopp om att Mike inte var inne i tältet öppnade jag det och stack in huvudet. 

Fan, han var där.

Och Chad.

Jag svalde och gick in. Chad kollade på mig med en blick jag inte kunde tolka. Förvirring? Avund? Undran? Glädje? Ilska? Jag har verkligen ingen aning.

- So... Are you a couple? frågade Chad. Fan, han var bara tvungen att fråga, eller hur? Jag kollade på Mike som bara ryckte på axlarna.

- Yeah, sa jag utan att riktigt tänka mig för. Yeah, we are.

Sådär ja! Ytterligare ett nytt kapitel uppe. 

Det blev inte super långt och mycket prat, men det är i alla fall ett kapitel, plus att jag troligen inte kommer att kunna uppdatera på onsdagar, så det är ju superbra!

Hoppas att det var bra, och lämna gärna åsikter och idéer.

Vi kör åter igen på 10+ kommentarer till nästa kapitel.

 

---

Jag följde lydigt efter Mike och satte mig ner bredvid honom. Nervöst grävde jag ner fingrarna i sanden och kollade ut över vattnet. Den orange-röda solen speglade sig i vattnet och himlen var alldeles underbart färgad. Längs horisonten var den en blandning av röd, orange och rosa. Vackert! Jag stirrade ut på vyn jag hade framför mig och andades in den friska havsvinden. 

  - Ehm... I don't know how to say this, but... sa Mike och väckte mig ur mina tankar. Jag vände mig mot honom och satte mig med benen i kors. Han kollade nervöst på mig med sina stora, ljusgröna ögon. Det kändes som om att små fjärilar flög omkring och lekte kull i min mage när jag mötte hans blick. Jag har aldrig riktigt tänkte på hur vackra ögon han har. Faktiskt så börjar jag bli lite nervös. Vänta nu, varför känner jag så? Så har jag aldrig känt för honom, och kommer aldrig att göra, eller hur?

  - What is it? frågade jag och hoppade lite närmare honom, helt utan att tänka på vad jag gjorde.

- It's just that.. Ehm.. I think I like you, sa han och bet sig nervöst i läppen. 

- Well, I like you too. Don't you know that? I mean we're friends, we're supposed to like eachother, right? hasplade jag ur mig lite för fort. Han gillar mig bara som vän eller hur?

- No, I mean I like-like you. I love you... Vänta, sa han just att han gillar-gillar mig? Och att han älskar mig?

Jag kände hur ett litet leende började hota sig fram på mina läppar. Jag kollade ner på hans ljusrosa läppar och sedan upp i hans ögon. Varför har jag lust att kyssa honom?  Utan att tänka mig för lutade jag mig närmare honom. Jag kunde känna hans varma andedräkt rätt i ansiktet, och hans läppar var farligt nära mina. Jag stängde mellanrummet mellan oss och placerade försiktigt mina läppar på hans. 

Wow. Det. Här. Känns. Otroligt.

  Jag drog ifrån och kollade honom i ögonen. 

- Does that mean that you like me too? frågade han med ett larvigt leende.

- Well, I think so.. Ja, jag tror verkligen att jag gillar honom. Gillar-gillar. Annars skulle det nog inte ha kännts som om att jag var i yttre rymden och bara flöt omkring. 

- Good, sa han och log stolt. Typiskt Mike - känner sig stolt. 

  Vi satt i någon timme och bara pratade om allt och ingenting innan jag kände hur mina ögonlock började pressas samman. Solen hade gått ner och det enda som gav ljus var det enorma klotet ovanför oss. 

Trööt lade jag huvudet i Mikes knä och slöt ögonen. Det sista jag kände var att har drog sina fingrar igenom mitt toviga hår och gav mig en lätt puss på pannan. Sen var jag borta. 

 

Jag vaknade av en väldigt irriterande fågel som satt och sjöng för full hals. Om jag skulle kunna skulle jag strypa fågeln här och nu. 

Försiktigt för att inte bli totalt bländad av solen, öppnade jag ögonen och kollade omkring. Allt jag såg var ett grönt, plastigt material. Först blev jag väldigt förvirrad - jag menar varför är jag i ett tält - men sen kom jag på att jag var och campade. Jag är verkligen trög på morgonen... Men hur kom jag in i tältet? Det sista jag kommer ihåg är att jag låg på stranden i Mikes famn oc-. Fan, jag kysste Mike igår. Nu kommer jag ihåg. 

  Jag försökte resa mig upp men hindrades av en tung arm som tyngde ner mig. Jag vände mig om och möttes av en bedårande Mike. Han låg tätt intill mig och sov lugnt. Försiktigt strök jag handen över hans lena kind och gav honom en lätt puss på näsan. Han slog upp ögonen och mötte min blick. 

- Good mornign, beautiful, sa han och log. Wow, den huskiga morgonrösten får mig nästan att storkna. 

- Good morning, sexy, sa jag verkligen det där? Han skrattade till och pressade läpparna mot mina. Jag lade armarna runt honom och kysste tillbaka. Kyssen blev mer och mer passionerad och jag lade mig över honom. Han trasslade in sina fingrar i mitt hår och svepte tungan över min läpp i frågan om att få entra. Utan tvekan öppnade jag munnen och han utforskade varenda liten millimeter av den. Allt jag fokuserade på var Mike, men jag kunde höra någonting i bakgrunden. Som en dragkedja...

- Hey guys- WOAH, WHAT THE FUCK ARE YOU DOING?! skrek Chad. 

Förskräckt hoppade jag av Mike och reste mig upp och gick ut.