One Direction fanfictions

Tidigare...

Han tittade snabbt upp på oss och lät huvudet åter igen falla ner mot marken. Men innan han hade fått blicken neråt hindrades han av någonting och stirrade upp på oss igen. Hans ögon var klistrade på Annie. ”You...” var det enda han fick ur sig. ”Thank you..” sa Annie som hade fattat direkt att han tänkte säga att hon såg fantastisk ut.

”Someone is in love!” skrattade jag ur mig och drog sedan med mig Annie ut igenom dörren.

________________________________________________________________________________________

Jag stod nere i Fionas hall med Niall framför mig. Hans blick var som klistrad på mig. Hakan såg ut att slå i marken och ögonen hade fått en onaturlig storlek. ”You...” började han med en fascinerad röst. Jag hajade direkt vad han skulle säga och fick ur mig ett litet 'Thank You'. Fiona slog upp dörren och tog ett stadigt grepp om min arm och förde mig ut. Precis innan vi hade kommit ut sa hon 'Someone is in love!' med ett retsamt skratt i följd. Kunde det verkligen vara så? Var Niall kär i mig? Jag vågade inte ens tänka mer på det utan följde lydigt med Fiona. Som en liten hundvalp hängde jag efter henne utan att ett ljud kom ur min mun. Hur kunde jag gå med på detta? Först hade hon stulit, sedan trampat sönder mina glasögon – som tur var hade jag kontakt linser i väskan – sedan hade hon hux flux gått och köpt kläder till mig och nu skulle vi på en fest. Aldrig i hela mitt liv hade jag varit på en riktig fest. Det mest likt en fest jag någonsin hade varit en del av var Williams fyra års kalas som jag hade varit lekledare på.

Det kändes som att vi strosade omkring som yra hönor i timmar. Jag kunde satsa alla mina pengar på att vi var vilse. ”Do you even know where we are?” frågade jag Fiona med ett halvt oroligt pip.

”Yes!” man hörde direkt på hennes osäkra röst att hon inte alls visste vart vi var. Vi stod mitt i ett litet och tråkigt kvarter med massor av stora röda tegelhus. Ett typiskt litet London kvarter. Alla dörrar hade olika färger. Allt från svarta och vita dörrar till fula rosa och ljusgula. Fiona satte fart på stegen och gick upp för en lång backe. I hopp om att hon hade hittat rätt och att hon visste vart vi var följde jag lydigt vartenda steg hon tog. Vi lämnade det lilla tråkiga kvarteret och kom istället in till ett villa område med stora vita hus. Vartenda hus hade stora fönster som täckte hela väggarna och till, och jag kunde klura ut igenom att bara titta på husen att det fanns stora swimmingpooler på baksidan och att de som bodde här hade gott om pengar.

”There it is!” nästan skrek hon och pekade ivrigt på ett utav de största husen som fanns på den lilla gatan. Visst var jag helt medveten om att Harry, Liam och Louis var populär, men jag hade aldrig gissat på att de var rika. Vi gick fram mot det stora vita stenhuset och öppnade grinden till uppfarten. '2758 Styles' stod det med stora guld färgade bokstäver på den enorma grinden. Alltså var det Harry som bodde här. Jag kände hur hjärtat slog tredubblade slag och hur mitt ansikte tappade färg. Visst visste jag att Harry skulle vara på festen, men jag hade inte tänkt mig att det var hans fest. Försiktigt lät jag en darrig hand putta upp den stora grinden, och med ännu darrigare ben följde jag med Fiona in.

I hopp om att det var Fiona som ringde på dörren sprang jag efter Harry och öppnade den. Som jag hade hoppats på så var det Fiona som stod där med ett lekfullt leende på läpparna. Det leende var så smittsamt så efter bara någon sekund hade jag ett likadant på mina läppar. Hon tog ett kliv in och gick mot mig med famnen öppen. Jag tog emot henne och kramade om henne hårt. Det långa röda håret luktade hårspray och äpplen. Jag lät mitt huvud borra ner sig i hennes nacke och försiktigt pussade jag henne på axeln. När jag drog upp huvudet märkte jag en till person i dörröppningen. Jag visste säkert att jag hade sett henne förut men jag kunde inte sätta fingret på vem det var. Långt brunlockigt hår och ett par isblåa ögon. Det såg faktiskt lite ut som Annie, men det kunde det inte vara, hon hade ju glasögon och var inte så snygg. Jag lät tanken om att det kunde vara Annie snabbt sippra igenom mitt huvud, men struntade snabbt i det och förde Fiona in till festens mittpunkt. Musiken dunkade så högt att det till och med kändes som om att den var inuti mig. Tätt intill Fiona stod jag mitt på dansgolvet och hoppade och dansade i takt till musiken. Jag kände hur hennes kropp trycktes mer om mer mot min för varje sekund och hur hennes armar greppade ett fast tag om mig.

Liam hade tagit Fiona med sig in till vardagsrummet som för tillfället var ett enda stort dansgolv.

Kvar i dörröppningen stod nu en brunlockig flicka med blicken fäst på hennes höga klackskor. Med en ölflaska i högra handen vinglade jag försiktit fram till henne och tog ett hårt grepp om hennes lilla hand. Förvånat kollade hon upp på mig och ett par isblåa ögon träffade min blick. Den blicken var sylvass och riktigt skar in i min mjukt gröna blick. Det var någonting magiskt med den blicken. Som två stora diamanter satt hennes ögon placerade i ansiktet. Hennes kinder ändrade färg och blev flammigt röda och blicken letade sig åter igen ner mot hennes skor.

”What's your name?” frågade jag flickan med en flörtigare röst än vanligt. ”Annie..” sa flickan med blicken klistrad neråt. Namnet sa mig ingenting. ”Want a drink, Annie?” frågade jag henne samtidigt som jag slog bort mitt mjukt lockiga hår från ansiktet. Diskret nickade hon och jag tog ett stadigare grepp om hennes hand och förde henne inåt. VI gick förbi alla i vardagsrummet som stod och hoppade hysteriskt och ut på den stora inglasade altanen där bardisken fanns.

_______________________________________________________________________________________

Förlåt för sämsta uppdateringen! Men här är det. Osså skriver man jätte kort och uselt också... Fy fy på mig!